Fröken blindstyre

En kompis som precis fått barn var och hälsade på häromdagen. Ett naturligt samtalsämne blev självklart det här med ammning. Vi kom då fram till att vi under den tiden gjort saker som vi inte kunde tänka tanken att göra innan...För min egen del så hade jag en tjej som under de första månaderna spenderade de flesta av dygnets timmar vid min barm. Detta innebar att jag fick välja mellan att sitta hemma i soffan hela dagarna eller att helt enkelt acceptera att jag var tvungen att på något sätt ha henne hängande vid bröstet då jag gjorde diverse saker. Detta innebar att jag gick runt med henne i babybjörn på stan medan hon satt/låg och snuttade tills hon somnade. Självklart försökte jag att skyla mig i det mesta möjliga men pinsamma situationer uppstod då folk jag kände ville stanna och kika på henne. Typ min tonårsförälskälse: " Men, har du fått barn! Vad kul! får man se på han/henne?" Jag: " Eh.. hmm..jo..hon äter..hehe..." Han generat: "Jaha..okej..kul att ses..grattis". En annan grej var då vi skulle åka bil. Jag fick liksom halvligga över Levina i bilbarnstolen så att hon kunde snutta hej vilt och låtsas att allting var som det skulle medan jag hoppades att vi inte skulle hamna vid något trafikljus bredvid en lastbil med fri insyn i bilen... Tilläggas kan väl att vår lilla donna vägrade tutte fram tills ca 6 månaders ålder. Så det var liksom inte så mycket att välja på; gallskrik från henne eller blottning från mig...

Min kompis berättade med en viss skam i kroppen att hon fått sitta på toa och gjort nummer två samtidigt som dottern förnöjt intog sin måltid..

Men när vi fått en viss distans till det hela så gav oss dessa absurda situationer ett gott skratt. Och jag inser att de  förmodligen kommer att inträffa igen..

Ska våra lokala hjältar lyckas med att gripa det sista halmstrået ikväll så att jag får gå på slutspelsmatch imorgon. Eller är Modos grabbar rökta för säsongen. Just nu ser det rätt så bra ut med en ledning på 2-1, men mycket kan hända...

Vad är det som förvandlar människor till neandertalare när de besöker sådana sportevenemang såsom hockeymatcher (eller är det bara örnsköldsvikspubliken som är så enögd som den beskrivs). Alltid tycks jag hamna bredvid någon äldre herre som gastar så att saliven sprutar ned mig och öronen ringer...Det är fel på domaren, på tacklingen, på skridskoåkningen. Ansiktet på herren blir rödare och rödare medan jag sitter och oroar mig för en stundande hjärtattack som innebär att han kommer att segna ned över mig. Oftast har jag bara lust att vråla tillbaka "Men ut på isen då ditt fetto om du tror att du klarar av det något bättre! " Men det säger jag inte förstås... Istället så sitter jag och torkar mig i ansiktet efter salivkaskaden som utdelades..
Är dessa män kuvade hemma eller i vardagen i övrigt? Är det därför som de måste ta ut sina inneboende frustrationer på en lämplig "arena" för att återigen vända hem med svansen mellan benen?

Hursomhelst, heja Modo!

Jag tror att vi tjejer är varandras största fiender till att komma någonstans här i världen.  Istället för att vara glada för att det går bra för någon annan så klankar vi ned på personen istället på alla tänkbara sätt.  Om det är någon tjej som har ett särskilt fördelaktigt yttre så låter det ofta från andra tjejer: " Ok att hon är snygg men hon har IQ fiskmås" , "Hon är ju värsta slampan", " Hon är inte så himla snygg utan smink"  o s v.. o s v... Är det istället åt andra hållet att en tjej är smart eller duktig på något så låter det: " Men hon har ju värsta skabbiga stilen", "Hon har ju skitful näsa" eller  "Men hon får ju knappast några killar som hon ser ut" . Det är sällan man hör en tjej säga om någon annan: "Hon ser jättebra ut och är jäkligt trevlig och smart också:"  För visst finns det sådana tjejer som uppfyller dessa kriterier! Vi har alltså svårt för att ge varandra positiva omdömen om vi känner oss hotade på något sätt. Annat är det med kändisbruttorna. De kan vi dyrka! Det finns ingen större risk att de kan inkräkta i våra liv (om inte pojkvännen uppvisar några hetare känslor för någon av dem..)

Jag kan inte se detta beteende hos killar. Visst finns det killar som snackar skit om varandra. Men inte på samma lömska sätt. Jag har svårt att tänka mig min kille säga "Ok att min chef tjänar bra och så men han har alltid så fula skjortor och dålig andedräkt".

Jag försöker att bättra mig då det gäller detta. Gör det du också!

Jag måste vara felprogrammerad. Jag lyckas nämligen aldrig komma i rätt tid till saker och ting. Hur jag än försöker så speedar klockan på ett par minuter över tiden utan att jag är med på tåget. Jag ber om ursäkt till alla drabbade! Jag har goda intentioner. Jag kliver upp i god tid. Förbereder så mycket jag kan dagen innan o s v. Men icke! Jag önskar att jag hade kunnat sminka mig kvällen innan också och göra en "Dallas" (gå och lägga sig med sminket på så som de gör i alla såpor av rang). Då hade jag åtminstone sparat in 5 minuter. Men de gånger jag gjort detta, oftast i samband med ett krogbesök:-), så har jag inte direkt vaknat som en nyponros med färgerna på de rätta ställena...

Nu har jag även två saker som gör det ännu svårare för mig; en disträ sambo och ett barn som inte alltid är så medgörligt och som dessutom bajsar ned sig vid de mest olämpliga tillfällen...

Vilken tur att ingen upptäckte felprogrammeringen tidigare och reklamerade mig!

Imorgon ska jag ut i verkligheten igen! Åtminstone den arbetsrelaterade. Jag ska på kurs med kurt. Motiverande intervjuer. Jag ska alltså lära mig att motivera folk och fä till att vilja ta tag i sina liv. Jag måste medge att detta har varit ett stort problem ibland... Därför hoppas jag på den ultimata lösningen imorgon. Sedan kommer jag att ha full pott i min behandlingsstatistik. Hallå hej värsta löneförhöjningen!!

Eller så får jag bara några tips och trix som funkar på vissa men inte på andra. Fast det är gratis lunch och fika! Jag får äta själv, dvs utan någon som sitter och slafsar och vrålar bredvid mig ( om inte någon av mina kurskamrater är lagda åt det hållet  vill säga). Alltid något!

I min iver att bli kvitt svettlukten från träningskläderna åkte de pronto in i tvättmaskinen efter fotbollsträningen. Tyvärr var de inte bara de som blev rena och nytvättade. Även min mobiltelefon fick vara med på ett hörn. Jäkla skit också! Nu funkar den inte alls! Inte vår hemtelefon heller, fast den har inte fått någon Ariel behandling utan är helt enkelt bara värdelös. Nu kommer jag att sitta här hemma isolerad som på forntiden...Bara därför kommer säkert något hemskt att hända. Vad gör jag då? Slår på datorn och skickar ett mejl...

Vi skippade slalomåkning i snöyran  igår och begav oss till IKEA istället. Där inhandlades säkerhetsprylar för fulla muggar för att undvika att vår lilla jordekorre till dotter ska dricka klorin och åka nedför tvättnedkastet inom en snar framtid....

Någon som har ett tips på första hjälpen för drunknande mobiler?

Idag när jag var ute och promenixade så gick jag förbi en tjej som pratade i mobiltelefonen. Hon säger till personen i andra änden "Säg som det är, du ska inte behöva vara ledsen". Det är ofta vi ger det rådet eller liknande till varandra . "Säg vad du tycker". " Förklara hur du känner". "Gör som du känner är bäst " osv.  Men hade det varit så lätt att alltid uttrycka vad vi tycker och känner hade vi inte behövt be om råd. Vi är osäkra hur andra ska reagera om lilla jag berättar vad jag egentligen tycker. Det är så synd. För det innebär att de få som vågar kan få alldeles för mycket att säga till om. Hur skulle våra relationer till andra människor se ut om vi vågade uttrycka våra känslor och åsikter?

Min mamma brukar alltid få presentkort på diverse skönhetsbehandlingar i julklapp från sitt arbete. Men det har aldrig hänt att hon har utnyttjat dem. Endera kanske hon tycker att hon är nog fin ändå eller så ser hon ingen vits med det hela:-) Dessa kort brukar istället hamna i någon av oss döttrars händer. Oftast i mina faktiskt. Det är inte så tokigt eftersom jag själv inte prioriterar denna utgift i min ekonomi även om jag ser att det finns ett visst behov..

Anyway, igår så var jag och testade floating. Det ska kännas ungefär som när man låg i mammas mage. Då ligger man i en tank med ca 50% saltvatten och flyter som en kork samtidigt som man ska vara så avslappnad att man helst somnar. Detta innebär att man får en vila som ska motsvara 4-5 timmars sömn. Perfekt för mig i teorin!Men... Det funkade inte riktigt på mig. Visserligen så flöt jag som en kork men jag var inte särskilt avslappnad. Det sved både här och där av saltvattnet... Jag hade konstant vatten i öronen så jag hörde inte vilka instruktioner som gavs i högtalarna. Efter cirka 20 minuter kliade det på pannan och jag kliade tillbaka. Ett par vattendroppar slank in i ögonen som jag av någon anledning öppnade och det kändes som om dessa höll på att frätas sönder (jag hade dessutom linser i). Då var det kört med någon sovning. När jag klev upp såg det ut som om jag hade knarkat i en månad i sträck. Inte direkt det resultat som förväntades...Idag så sitter jag med ont i ena örat och befarar det värsta, öroninflammation. Samt har saltansamlingar lite här och där...