Fröken blindstyre

Som befarat blev det en mardrömsnatt ( utan mardrömmar då eftersom då måste man ju ha sovit..). Så då gäller det att göra det bästa av dagen för att överleva den. Startade med en energigivande frukost och slötittande i Fitness för inspiration, sedan gnugga in sig i lite dyr antirynkkräm och lite nagellack på tassarna så att de är lite pimpade då de ska plocka undan efter den minsta bläckfiskungen...

Igår när jag skulle gå in på Brandos och beställa skor ( vilket tagit lite tid på grund av min egen stora obeslutsamhet samt min makes, som skulle sova på vilka han skulle beställa i ett par nätter) upptäckte jag att de HÖJT priserna igen från 50% till 10% rabatt! Det blir således inga skor därifrån denna gång när de gick ifrån att kosta 1299:- till 2199:-....

Hmm, så här i dagsljus ser jag att det ser ut som om min manikyr utförts av två vänsterhänder...

Herregud, kan inte förstå hur jag någonsin kunde klaga på att jag var trött innan jag fick barn. Jag kunde gå och lägga mig när jag ville ( med lite planering) och sova ostört. Eller just ja, jag arbetade ju på ett behandlingshem för ungdomar med sovande jour och tonåringar som tyckte att det var lajbans att hitta på otyg nattetid, men annars så... Allt jag vill är att få sova ostört och fridfullt just nu. När de andra sover fridfullt ligger jag och är hungrig, går upp och äter något, går ned och funderar på huruvida jag ska prova på att göra sashimi i helgen, hur jag ska lägga upp ett benpass på gymet ifall min kommande träningsvärk sätter stopp för det inbokade lunchpasset och.. Hinner inte riktigt fundera färdigt innan Ninja vaknar och det blir välling och buffning och hoppsan, där var kl. 04....

Som tur är hade jag en mysig frukostdejt med några fellow homemummies igår. En hälsosam och förhoppningsvis energigivande frukost ( som även blev lunch för min del) vilket gjorde att jag tog mig igenom dagen för att sedan knäcka mig själv med några dropsets på gymet...

Sådana här dagar gäller det att hålla sig sysselsatt inomhus. Öppna förskolan tycker uppenbarligen att det fortfarande är jullov så då får man själv stå för underhållningen. Efter ett TV- spelsmaraton på förmiddagen så blev det dags att göra lite chokladbollar. Jag gjorde en rawfoodvariant och barnen de ordinära med rosa och grönt pärlsocker. Milian åt sedvanligt upp det mesta av smeten medan Ninja höll sig sysselsatt i plastbunkelådan. Sedan håller jag mig sysselsatt med att städa undan det kaos som skapats av detta bolltrillande....

Vi har drabbats av influensan från nedre hetare trakter. Hela familjen har en efter en sedan i söndags drabbats av hög feber, huvudvärk och hosta. Detta har inneburit att jag har spenderat de två senaste dagarna i soffan och innebär att jag inte kommer att bootcampa imorgon... Kanske är tur det efter måndagens infall av utfallsgång runt köksön. Det var inte röven van vid minsann och jag har därför lite svårt för att röra mig ( har jag märkt de få tillfällen jag tagit mig ur soffhörnan)...

Men det är helt fantastiskt vilka mirakel Alvedon utför på barnen. Nästan lite för bra när man själv är risig och alvedonet inte medför samma turboboost...
Att vara sjuk och samtidigt ha barnen hemma är ingen picknick. Antingen oroar man sig över att de är för sjuka och inte får i sig något ( utan alvedoneffekt) eller så är det som nu när de är alldeles för pigga ( med Alvedon) och man själv vill bara ha vill dra en filt över sig eller har lagom mycket energi för att glo på TV eller bläddra i en tidning.

Eftersom det där med selektiv blindhet inte funkar på mig så ser jag hur saker runt omkring mig ( för att inte säga på mig) växer hela tiden; " måste ta mig itu med" högen av diverse post på köksön, tvätthögen, kläder att rensa ut och sortera högen, den grå utväxten, kroppsbehåringen, ja you name it.... Denna insikt gör att andra saker sjunker, såsom humöret till exempel...Idag var en sådan dag. Det blev inte bättre av att jag på öppna förskolan blev vittne till hur en annan nybliven mamma överöstes av kommentarer om hur smal hon återigen blivit ( kilonen på vågen är en sak som dessvärre inte sjunker trots ihärdigt powerwalkande backe upp och backe ned i omgivningarna). Men jag ska inte vara missunnsam. Jättekul för henne, verkligen...

Nåja, nästa vecka börjar mamma bootcamp. Nu jäklar ska det bli fart på fläsket!!

När man är hemma med bebis ( och två andra vildingar) såsom min nuvarande status lyder så blir man varse om alla prioriteringar man måste göra. Man ser ju nämligen allt som borde göras och det är mycket sällan detsamma som det som man vill göra...Alla med småbarn vet att städa under dessa förhållanden kan likställas med att skotta medan det snöar...Men det måste likt förbaskat göras om man inte har förmågan att ställa in sig på selektiv blindhet..
Så då blir frågorna: äta lunch med två armar fria eller plocka undan efter gårdagens och morgonens kvarlämningar, träna en snabbis eller vika tvätt/ snabbstäda toan mm, surfa eller något av det andra tråkiga...Sedan ska man ju helst vara en rolig lektant också!
På jobbet hann man liksom med att både jobba, träna, springa en snabbis på stan, läsa tidningen och få i sig lite käk..

Dagen började mycket bra ( om än tidigt då jag lade mig vid 8-snåret igår..). Jag var ute på en 2-timmars långpromenad med barnvagnspolare Jenny, jag gjorde värsta klippen till Ninja på Öviksbasaren och vi fick tillbaka en redig summa på skatten...Men så brände dagens middag ( kalvgryta) fast på spisen och Milian brände handen på plattan när nödlösningen varmkorv åkte fram. Staffan är för närvarande inne på sjukhuset med honom och stackaren har inte ätit något vettigt sedan lunch...Sitter uppe och väntar på vidare information eller hemkomst medan jag inte tittar på Desperate Housewives eftersom parabolen vägrar fungera..

Två dagar över tiden ( precis som storasyster) bestämde sig lilla Ninja för att göra entré. Det gick så fort när hon väl var redo att barnmorskorna missade att hon hunnit sticka ut huvudet under filten...minst (3984/49) av skocken ( vi får rätt kompakta barn) har hon charmat in sig hos samtliga familjemedlemmar! Hittills så sover hon mest hela tiden ( måste ha sömnmedel i tuttarna) men de vakna minuterna blir fler och fler mellan tuppisarna.

Idag var jag ute på en timmes promenad ( visserligen i Skalmantakt) men det kändes ändå grymt skönt att börja att få igen din kropp. Dock bara funktionsmässigt, utseendemässigt är det en lååång bit kvar....( nästa liv kanske...)

Ska göra ett försök att förbättra mina matvanor i varje fall. Det har varit lite väl mycket "white drugs" på sista tiden
( 9 månader...). Måste bara införskaffa de rätta varorna. Jag börjar nog med Premium dark mint, mycket hälsosamt och bra för själen. Gör det dessutom lite roligare att dricka amningste...

Det måste vara något mygel i buskarna! Hur kunde Vickan klämma fram sin sessa innan mig? Hon skulle ju inte ha förrän mars sas det, det är ju åtminstone två dagar efter mig... Min gravidpolare Jenny är också lite missnöjd eftersom hon skulle ha haft för över en vecka sedan...

Jag får väl helt enkelt fortsätta att kolhydratladda då ( och förtränga Olga Rönnbergs ord om semlans fem minuter i munnen men desto längre tid på röven)...

Började min första dag som lyxhustru ( eller var det lågavlönad hemmamorsa) med att ta tag i lite ångestsysslor som jag tänkt göra någongång ( när jag får tid och absolut inte har något annat att göra, inte ens se " våra bästa år"). Jag började med att rensa ur alla handväskor jag haft slängda i min klädkammare. Jag hittade då i runda slängar 30 läppglans/läppsmörj, 25 pennor och 100 tamponger ungefär... Märkligt att jag går runt med nariga och omålade läppar mest hela tiden med den arsenalen...

Jag har sedan lagat en massa kläder som legat och skrotat och dessutom skrivit en lista med alla maträtter som jag kan laga och vill ätas ( nåja, de flesta av dem i varje fall) av samtliga familjemedlemmar. Åh, så bra! Nu kan jag med harmoni i hjärtat gå och lägga mig och sussa som en liten prinsessa ( moahaha) och vara redo för nedsläpp...