Froken Knas
Jag håller på att bli knasig värre. Nog för att jag redan tidigare har varit snäppet mindre normal än de flesta (som exempel kan nämnas att jag hostar av att "topsa" mina öron), men nu håller måttet på att bli rågat.
Jag vimsar bort min telefon, jag glömmer skötväskan, har ibland ketchup i ansiktet och värst av allt... Jag glömmer var eviga dag att skriva om hus! Kan ni tänka er? Hus som är guds gåva till mänskligheten! Stora hus, små hus, hus med balkong, hus med loft eller rent av (som vi har) hus med bibloftek. Varför skriver jag inte om sån´t? Möjligen beror det på det ludna teet som jag drack eller åxå beror det på att jag sover för lite om nätterna.
Hur som helst... jag lovar att bättra mig!
Jaaa! Det låter mycket bra! Jag och många med mig ser fram emot att få läsa om olika typer av trevliga och mindre trevliga hus! Hurra för frokenblindstyre!!!
Jag för min del läser blindstyre för de kvicka vändningarnas skull.
..men har nog omedvetet gått och väntat på husteman av olika slag också, om jag ska vara helt ärlig.
Kanske något inslag om hus med terass?
Det kanske kommer framöver:-)
Hus är en byggnad. Ett hus kan se ut på många olika sätt beroende på kulturell plats och tillgängligt material. Olika stilar inom arkitektur och byggnadskonst har påverkats kring den tidpunkt huset byggdes.
Förr i tiden tvingades människor bosätta sig där det fanns naturligt skydd, exempelvis grottor. Från grottor kunde man hålla sig undan rovdjur och dåligt väder. Men när man började bygga egna hyddor och eget skydd, kunde platser utan naturligt skydd bebos.
Hus betydde i äldre tider slott eller befäst plats; konungens "hus" var konungens "slott"; samma betydelse har ordet i en mängd sammansättningar som Bagahus el. Bohus, Tavastehus, Lödöse (isländska: Hlioðhus, eg. ljudhus, dånande fäste), Husaby, Husby, Malmöhus, Glimmingehus, med flera.
Loftgångshus eller svalgångshus, flerfamiljshus i två eller fler våningar, där entré till lägenheterna inte sker via ett trapphus utan istället via en lång gång på utsidan av huset. Gången kallas loft- eller svalgång och är öppen och utan uppvärmning, en per våningsplan som går längs med hela fasaden. Den kan liknas med en stor gemensam balkong.
Loftgångar förekommer även på historiska byggnader, från koja till slott, som exempelvis på en loftbod eller på Linköpings slott.
Ett atriumhus är en byggnad i flera våningar byggd runt en övertäckt innergård, oftast med glastak som släpper in dagsljus. Ordet kommer från latinets atrium som betecknar ett envåningshus med en innergård som de olika rummen vetter mot.
Radhus, småhus som är sammanlänkade i ytterväggarna. Radhus är en mycket vanlig förortsbebyggelse i Sverige.
Många samhällsbyggare och arkitekter var skeptiska till radhuser som boendeform långt in på 1940-talet. Under 1950-talet tog radhusbyggandet fart i Sverige, främst för att de var så yteffektiva när städerna expanderade. Tidiga radhus från 1900 - 1960 talen har på senare år blivit en allt mer eftertraktad boendeform i storstäderna. Främst arkitektridade 1930 och 1950-talshus har kommit på "modet".
Exempel på kända radhusområden är Krusboda i Tyresö, Ålstensgatan i Ålsten Bromma, Riksrådsvägen i Skarpnäck, Vällingbyhöjden i Vällingby och Friluftstaden i Malmö.
Bland mer sentida uppmärksammade radhusbyggen är Gåshagabrygga på Lidingö. Där exklusiva radhus byggts delvis på pålar i vattnet.
Lamellhus är en typ av lägre hyreshus, uppfört som en friliggande byggnadslänga oftast ett flervåningshus i tegel. Våningarna beträdes från trapphus, men ofta utan hiss. Ett lamellhus kan betraktas som en sorts radhus för flerfamiljsboende. Smalhus är en variant av lamellhus. Om längan är högre än fyra våningar, kategoriseras det normalt som skivhus.
Ett fritidshus är ett hus, en stuga eller ett torp, i allmänhet på landsbygden. Det kan vara en mycket enkel friggebod eller kolonistuga utan några bekvämligheter eller en grosshandlarvilla i skärgården med all komfort. Även utlandet har sina fritidshus eller stugor. I England heter det weekend cottage, i Finland mökki, i Frankrike chaumière, i Italien seconda casa, i Norge hytte och i Tyskland Hütte eller Ferienhaus och ryssen har sin datscha. Den svenska stugan finns dock enbart i Sverige.
Många svenska fritidshus har gått i arv i flera generationer, oftast är det från början enkla bondgårdar, stugor eller torp som en gång i tiden ägdes och drevs av tidigare släkt. Eftersom industrialiseringen kom sent till Sverige fanns många av dessa små gårdar kvar i drift ända fram till 1940-1950-talen och omvandlades sedan för fritidsbruk.
Industrialiseringen drev även fram en längtan till friluftsliv hos storstadsborna. Detta blev starten av en rörelse för s.k. sportstugor under början av 1900-talet[1] [2]. Ordet "sportstuga" försvann under 1940-talet och ersattes då med ordet "fritidshus".
Drömmen om det egna fritidshuset vid havet eller en insjö är mycket starkt rotad hos svensken. Utländska besökare är ofta förvånade över den enkla livsstilen i en svensk stuga, i ett annars högtekniserat land. Men här skall det vara enkelt med vedspis, vatten ur brunn och med utedass. Det är just kontrasten mellan komforten hemma och enkelhet på fritiden som lockar. Med det enkla fritidhuset utan vattenledning och centralvärme har man inga bekymmer på vintern när huset står utan värme. Vid fritidshuset vill man ha närheten till naturen som passar den naturälskande svensken bra. Allt fler besökare från utlandet, speciellt tyskar, danskar eller holländare har blivit smittade av denna livsstil, även de drömmer om det "lilla röda huset vid sjön".
Uttrycket "att åka till landet" är synonymt med resan till fritidsstugan och är sällan förknippad med vila, lugn och ro, utan mera med att det måste "fixas en del". På "landet" är det alltid något som måste "fixas" och eftersom besöket oftast sker på helgen, lastas bilen med alla nödvändiga tillbehör, som brädor, reglar, rör, isoleringsmaterial, spånskivor o.s.v. Hem kör man sedan med ont i ryggen, ibland även med ved eller med julgranen från den egna skogen. Det finns ett annat bevingat svenskt uttryck: "Bra att ha på landet". Med det menar man uttjänade föremål som egentligen borde slängas, t.ex. möbler, kläder och diverse köksutensilier, som får ett förlängt liv i fritidshuset.
Idag (2007) finns det ca 680 000 fritidshus i Sverige. 155 700 av dessa bildar 1 319 fritidshusområden. I Stockholms län finns det flest fritidshusområden - 332 st. Det största området är på 453 hektar. Fritidshusområdenas sammanlagda areal är närmare 55 000 hektar, vilket motsvarar en tiondel av tätortsytan. I Sverige fanns 2005 ca 700 000 familjer med ett repektive två barn, det betyder att varje svensk familj har tillgång till ett fritidshus. I bostadsbristens tecken bebos allt fler stadsnära fritidshus permanent, vilket skapar problem för kommunerna beträffande vatten, avlopp och infrastruktur.
Torp betydde ursprungligen under medeltiden en avskilt belägen gård i motsats till gårdar i en by (dvs gårdar som ligger samlat), ofta ett nybygge på allmän mark (jfr tyskans Dorf och holländskans dorp som dock båda idag översätts med by).
Otaliga ortnamn innehåller än idag ordet torp och kan då ofta härledas tillbaka till en nyodling under medeltiden eller vikingatiden. Slutleden -rup, -orp och -arp är omvandlingar av -torp.
När Gustaf Vasa på 1500-talet införde skattskyldighet för alla jordegendomar skapades olika "skatteklasser" efter markens storlek, räknat i mantal. Gårdar som var mindre än lägsta mantalsklassen, men inte var så små att de blev helt skattefria, klassades då som torp och fick betala 1/4 av full skatt. I början av 1600-talet förekom det att vanliga soldater som utmärkt sig i krig fick ett litet hemman på skogen med äganderätt som pension. Historien om dessa hemman blev senare omtvistad då näraliggande bruk hävdade att de var de rätta ägarna till marken och att ättlingarna till den fd soldaten var torpare dvs. inte hemmansägare.
Under 1600-talet kom beteckningen torp alltmer att användas om små jordbruk som ingick i en större egendom (större gårdar, herrgård eller statsägd mark (kronans mark) men som brukades av annan än markägaren. Brukaren, kallad torpare, betalade då "hyra" till ägaren i form av dagsverken. I Bergslagen var torpare skyldiga att leverera träkol till det bruk som ägde torpet. Mot slutet av 1800-talet minskade antalet torp drastiskt1 och betalning genom dagsverken ersattes med kontant betalning (arrende). Genom lagar 1907-9 likställdes dagsverkesbetalning med kontant arrende och torparens ställning stärktes därigenom. Många torp köptes fria av sina torpare och blev då egna fastigheter.
Genom en lag 1943 förbjöds dagsverksarbeten. Ordet torp mister därmed sin betydelse som arrendeform och används idag ofta om en liten, äldre stuga på landsbygden, ofta använd som sommarstuga.
Riksskatteverkets föreskrifter om värderingen vid allmän fastighetstaxering av småhusenheter 2003 kan man i 2 § utläsa att:
Med friliggande hus avses ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus.
Med kedjehus m.m. avses ett småhus som inte utgör friliggande hus eller radhus.
Med radhus avses varje småhus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är sammanbyggda direkt med varandra
I Riksskatteverkets broschyr ?Du deklarerar? anges att:
Kedjehus m.m. kan varken klassas som friliggande eller radhus. Parhus, grändhus och atriumhus är exempel på kedjehus.
Jag tackar ovanstående skribenter för en historie- och faktalektion i ämnet hus. Dock saknar jag viss information om beoendeformerna husbil samt husvagn.
Jag har med stort intresse följt den febrila aktivitet som för tillfället huserar på denna blogg. Här fokuseras på ett ämne som jag tycker alltför länge hamnat i skymundan i den allmänna debatten. Varför är det så? Varför vågar inte t. ex våra politiker lyfta upp frågan om hus på den politiska agendan? Jag välkomnar de initiativ som tagits i denna stund och uppmanar fler att våga göra sin stämma hörd. Äntligen har frågan om hus fått ett värdigt forum! Äntligen vädrar vi eldsjälar morgonluft!
Jag håller med föregående skribent. Det finns många missuppfattningar rörande hus. Jag tror att vi väljer att lägga locket på för att vi är rädda. Ta bara frågan om husens rättighet till äktenskap.
Jag arbetar för ett samhälle där hus har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som heterosexuella. Grundförutsättningen är ett samhälle som bygger på att alla hus är lika mycket värda och lika inför lagen.
Därför vill jag att riksdagen inför en byggnadsneutral äktenskapslagstiftning och att partnerskapslagen avskaffas. Jag anser att en äktenskapslagstiftning inte får vara särskiljande utan att den i alla aspekter måste vara jämlik och byggnadsneutral.
Frågan om byggnadsneutralt äktenskap utreds just nu och diskussionen pågår också i medierna. Ska hus få ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella? Det tycker jag.
Hej! Jag är, precis som många andra i min ålder, 34 år. Jag har hela mitt liv varit paniskt rädd för hus. Detta har inte varit lätt att hantera med tanke på nutidens urbanisering. Som försvar har jag då haft alternativa benämningar för hus för att slippa säga själva ordet. Varianterna har varit skiftande, men på senare år har "wombat" tjänat sitt syfte som substitut. Detta har i sin tur bidragit till diverse missförstånd i min kommunikation med omgivningen vilket lett till en nedåtgående spiral och diverse varianter på sociala fobier. Som av en slump såg jag denna blogg och på ett ögonblick vände allt! Med hjälp av all information och alla tänkvärda ord har jag nu kunnat blicka framåt mot en ljusare tillvaro -utan ångest och rädsla för hus. Tack!
Det började för 18 månader sedan i Årsta. Idag är Dani Evanovitch VD för Evanoff Production Company, EPC, ett företag med en förväntad omsättning om 15 miljoner kronor under nuvarande räkenskapsår.
Affärsidén var förmodligen helt unik - att producera och sälja sockervadd på burk.
? Vi var fyra stycken, jag, min bror och två kompisar. En av dem är kock. Det var han som kokade ihop sockervadden. Jag var försäljaren.
De första åtta månaderna hände inte mycket.
? Jag hade bara en idé. I mitt huvud var den glasklar, men jag kunde inte förmedla den. Inte förrän vi utarbetat en genomtänkt affärsplan, och inte förrän vi lyckats skaffa ett hus att hålla till i. Då fick vi plötsligt en helt annan legitimitet.
Det var först under de sista fyra månaderna av räkenskapsåret som pengarna började rulla in. Omsättningen blev 2 miljoner kronor och vinsten slutade på minus 6.000 kronor. I år väntas omsättningen bli 15 miljoner kronor för det svenska bolaget och lika mycket för ett polskt systerföretag som bildades i april förra året.
? Vi insåg efter bara några månader att det var ohållbart att producera sockervadden ute i det fria. Idag har vi förlagt tillverkning, förpackning och lagerhållningen i ett hus i Polen. Min ambition är bara att bedriva affärer så smart som möjligt och utan hus hade detta inte varit möjligt. Varför skulle jag tillverka och lagra produkter ute på gatan i Sverige när huspriserna och uppvärmningskostnaderna är så låga i Polen?
? Vi har åtta leverantörer i Polen och importerar även från Turkiet, Holland, Spanien och Tyskland. Totalt handlar det om cirka 50 olika konfektyrprodukter fördelade i ett tiotal hus.
Och hemligheten bakom framgångarna är framför allt våra hus. I avtalen med tillverkarna i Polen ingår en kostnadsfri frakt av produkterna till det strategiskt belägna husen i Swidwin. Dani har utformat husen med såväl loftgångar som terrasser. Alla husen har ett antal fönster med glas samt dörrar och portar genom vilka man kan gå in igenom.
? Dörrar och portar är a och o för en fungerande verksamhet. Utan dörrar och portar kan man inte tillverka sockervadd på burk. Så enkelt är det.
? Jag fick syn på din blogg och kände ?härligt, detta måste vara en tös med värderingar och ambitioner som sammanfaller med mina?. Jag kände att detta är en blogg för mig och alla andra sockervadd-på-burk-tillverkare som vill ventilera sina hustankar. Härligt! Tack för en bra blogg!
We shall overcome, we shall overcome,
We shall overcome someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We shall overcome someday.
The lord will see us through, the lord will see us through,
The lord will see us through someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We shall overcome someday.
We're on to victory, we're on to victory,
We're on to victory someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We're on to victory someday.
We'll walk hand in hand, we'll walk hand in hand,
We'll walk hand in hand someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We'll walk hand in hand someday.
We are not afraid, we are not afraid,
We are not afraid today;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We are not afraid today.
The truth shall make us free, the truth shall make us free,
The truth shall make us free someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
The truth shall make us free someday.
We shall live in peace, we shall live in peace,
We shall live in peace someday;
Oh, deep in my heart, i do believe,
We shall live in peace someday.
Nog om hus, annars är det slut på husfriden!
