Creepy!

Kikade lite snabbt igår på en dokumentär om bebisdockor som var mycket verklighetstrogna och som människor (läs kvinnor) av någon anledning var sugna på att gå runt med. Lite creepy!! Den som tillverkade dockorna kunde få dessa att andas, vara varma och ha hjärtslag.  De kunde göras till kopior av barn med hjälp av olika kännetecken såsom hårfärg, ögonfärg och till och med födelsemärken och småsår. Dessa torde kosta en förmögenhet! Jag tycker att de såg väldigt läskiga ut, som döda bebisar. Jag tycker även att de som köpte dessa var lite läskiga och kändes inte helt stabila! Kanske var bra då att det bara var dockor och inte riktiga bebisar.......

Men ikväll så kickar det igång. Min "TV- sofftittarsäsong". Desperata hemmafruar och imorgon Grey´s. Idol först såklart!
Imponerande hur de kunde få Anna 16 år att se ut som 35+.......

 Scary!!

Ska man vara förvånad?

I lördags var jag och kikade på hockey då våra hockeyhjältar i Modo mötte stockholmarna. Det som slog mig då är att det verkar vara helt accepterat att uttrycka hatkänslor och okvädesord gentemot andra inom arenans (eller sportens) fyra väggar. Klacken skanderar "Hata, hata domardjävel´n" och kräks otrevligheter över det andra lagets enskilda spelare eller laget som helhet. Samtidigt finns det en hel del föräldrar som har släpat med sig sina barn ute bland publiken som tycks se detta som ett forum för att uttrycka all sin inneboende ilska, och barnen ser häpet på eller deltar i ordharangerna. Är vi då förvånade att våra ungdomar och barn tar med sig detta språk ut i sin övriga vardag? Det är inte jag.....


Klistertrosa?

Är det någon som har upptäckt de ultimata promenadtrosorna? Inte jag i varjefall... Tog en långpromenad i lördags på 2 timmar och gick större delen av tiden och muttrade över mitt förbannade trosval. I vanliga fall gillar jag boxermodellen bäst (string is not my thing!), men under promenixen så makar sig allt tyg liksom in mot mitten. Det blir mycket tyg till slut.....Varför finns det inga par som liksom klistrar fast sig och håller sig på plats. En ny uppfinning kanske?

Charmtrollet

I brist på bilder där jag själv är söt och charmig
(avvaktar framtida botoxinjektioner)
publicerar jag bilder på vårt lilla charmtroll istället !


Fönstershopping

Igår var jag på tjejkväll. Näringsidkarna har kommit på ännu ett sätt att lura oss konsumenter på pengar genom att locka oss shoppinggalna kvinnor med bra erbjudanden och snask. Det gick däremot dåligt att lura mig på pengar... Detta beror inte på att jag är särskilt svårlurad i den frågan,  snarare att det inte fanns några pengar att lura av mig. Jag förstår inte riktigt hur de tänker handelsmännen då de lägger en shoppingkväll den 25:e. Alla kommun- och landstingsanställda får nämligen lön den 27:e, och vi kvinnor tillhör en tämligen betydande del av dessa anställda. Men det var skoj ändå! Att få florera runt i trevligt sällskap (barnlösa!) och få avsluta kvällen med en smarrig macka på fiket var guld värt!

De hade till och med bra erbjudanden på botox och restylane injektioner igår. Tusan också att jag hade så lite pengar! Annars hade jag ersatt pannrynkorna mot en slät och uttryckslös dito (kanske en liten anknäbb också!). Jag hade bara fått använda ögonen lite mer för att visa vad jag tyckte och tänkte:-) 

Nu: Full fart mot helgen!! Imorgon hockey och på söndag 59 års kalas:-)


Tankar från forntiden?

Kanske är jag lite väl traditionstänkande av mig, men jag fixar inte riktigt killar med långa stickade koftor (i synnerhet om de piffar till det hela med en liten scarf). Det ser verkligen ut som om de har lånat sina flickvänners. Men det är lite orättvist. Vi tjejer kan ses som sexiga då vi glider runt i killens skjorta eller en tuff kostym medan det inte känns lika sexigt i de ombytta rollerna. Nu har visserligen Staffan fått ärva mina gamla jeans, men det tycker jag inte riktigt räknas (ibland får man helt enkelt ge upp)....

"Mount Kulörtvätt"

Igår besteg jag ett berg. Det var kulört och befann sig i min källare, närmare bestämt i min tvättstuga. Det tog lite tid men så småningom hade jag brutit ned det till småsten:-) Att ta hand om tvätt är så tråkigt.... Så länge jag och min familj har rena kläder att tillgå så blundar jag lite för berget som växer på nedervåningen. Vi har ju den lyxen att ha ett tvättnedkast från badrummet ned till tvättstugan. Varje gång man slänger ned plagg hoppas man  på att de ska slänga sig in i tvättmaskinen, hängas upp, vikas och hoppa in i garderoberna för egen maskin. Men det händer liksonm inte.....

För övrigt så var jag på kurs i basal kroppskännedom igår eftermiddag. Vi fick ligga, sitta och stå och spänna och slappna av med olika delar av kroppen. Hjärnan skulle bara befinna sig där och då. Det här med spänningen gick väl bra, men att inte tänka på något annat, det gick inte. Vad ska jag göra för middag idag? Vad behöver jag ha med mig till Thailand? mm mm....Jag är helt enkelt skitkass på att slappna av på kommando. Yoga, meditation och avslappningsövningar har aldrig fungerat på mig. Vill jag slappna av i huvudet så gör jag något fysiskt jobbigt och vill jag slappna av kroppsligt så lägger jag mig hemma i soffan och läser en tidning och mumsar på något gott ( efter att Levina åkt på semester till någon barnvakt eller till John Blund).Grejen är den att jag i mitt arbete ska försöka att hjälpa både klienter och medarbetare att slappna av. Men nåväl, vi lever väl inte alla som vi lär.....

Underbart är kort!

Helgen var skön men kort. I synnerhet om man som vi går och lägger oss kl 21 vardag som helg. Staffan sa i lördags att det kändes lite "skaligt" att gå och lägga sig så tidigt. Det var ju ändå lördag! Men det tar inte Levina någon hänsyn till nästa morgon..... Ahh, varje morgon när jag kliver upp räknar jag ned timmarna tills jag kan lägga mig igen. Trots att jag får ligga som en ostkrok i sängen med en jämn utdelning av tjuvnypar och sparkar ( från Levinas håll). Vi måste verkligen köpa en hel bäddmadrass så att jag slipper ligga och kura i skarven medan Levina breder ut sin lekamen på min sida av sänghalmen. Eller helt enkelt försöka få Levina att spendera större delen av natten i sin egen säng...

Men solen lyser ute och det är bara en dryg månad kvar till Thailandsresan. Jippi!! (Försöker att förtränga flygresan dit och hem som kommer att innebära 14 timmars tortyr..)

Var och handlade nu på lunchen eftersom det är tomt i kylskåpet både på jobbet och hemmavid (och i plånboken, jäkligt lång månad..). När jag skulle betala med mina små korvören som jag hade kvar på kortet gick det illa. Kortet befann sig nämligen i min dunväst där hemma. Så pinsamt i lunchrusningen! Fick ringa till lillasyster som kom och löste ut mig. Lillasystrar (med pengar) är bra att ha ibland:-)


Hur dyrt får ett märke vara?

Är man en tönt för att man inte har det "rätta märket" av olika signumplagg? Igår så läste jag några av Malin Wollins krönikor och såg att några hade kommenterat hennes "tönt" sneakers för att de inte var riktiga Converse. Även jag har ett par av dessa sneakers av "töntmodell" inhandlade på Wedins rean för 75 kr (kändes som ett lagomt pris i jämförelse med användningsfrekvensen). Skillnaden mellan dessa och ett par "riktiga" (Converse), prismässigt var därmed 500:-. Man skulle väl kunna säga att Conversemärket därmed är jäkligt dyrt. Denna lilla plätt! Tygskorna i övrigt torde inte skilja sig så mycket i kvalitet från varandra. Jag köpte dessa skor för att jag tyckte att de kan vara ganska snygg till vissa plagg, inte för att den är särskilt skön på foten (om man inte är plattfot)....

Jag kommer ihåg en tid då det var inne med träningsbyxor med knappar. Dessa skulle bäras vid alla tillfällen, även på fjortisdiscon! Idealet var självklart ett par med tre stycken adidasränder på, men för mig som inte kom från en familj som hade det så gott ställt (så att det kändes vettigt att lägga flera hundralappar på ett par träningsbyxor) fick det bli ett par med två ränder. Det gick bra det med. Jag blev inte mobbad då (vad jag vet), och kan inte tänka mig att några andra än några osäkra trendnissar kan bli särskilt upprörda över mina o- Conversiga sneakers. Sedan kan man i dagsläget fråga sig hur man kunde tycka att det var så supersnyggt att gå runt i träningsbyxor både till vardag och fest.....

Snyft!

Nyss kom en kollega in och skulle höra om jag skulle träna något idag. Då satt jag framför datorn alldeles rödgråten. Jag hade nämligen varit inne och läst en blogg av en mamma vars lilla pojke hade gått bort i cancer. Jag klarar det inte, jag vet hur jag reagerar men jag bara måste läsa, ändå.....Det är som när jag var liten och bara måste slicka på mormors järnbro när det var minusgrader. Jag visste vad som skulle hända: Det skulle göra ont!!

Nu till någonting trevligare. Vi fick igår besök av det par som "hookade upp" på vårt bröllop. Så trevligt! Min kompis, den ständiga singeltjejen som inte hittade den rätte i Stockholmsdjungeln och Staffans kompis som blivit bränd av tidigare relation och inte kände att den rätta fanns i ankdammen Ö-vik. Nu sitter de där och är så kära!! Så det kan bli:-)

I morse då vi satt och käkade ostmackor så sitter Levina som vanligt i mitt knä och ska smaka och försöka tugga med sin enda (halva) tand. Efter ett litet tag tar hon ut tuggan och stoppar ned den i min urringning. Hon kanske tänkte att där brukar det ju finnas mat (mjölk) så hon sparar lite till senare....

Det blir ingen träning idag. Fy sjutton vad latmasken håller på att äta upp mig (tyvärr inte fettdepåérna..). Cykeln håller inte heller på att nötas sönder direkt....

Bloggläsarträsket

Oj vad det är lätt att hamna i bloggläsarträsket! Helt plötsligt sitter man och läser bloggar av varierande kvalíté som egentligen inte är särskilt bra överhuvudtaget. Nu har jag precis avvänjt mig från att läsa Blondinbellas och Kenzas bloggar. Båda lever liv som inte har särskilt många beröringspunkter med mitt egna (nog för att det kan vara trevligt ibland det med, att "fly" sin egna verklighet). I Kenzas fall så är det en oerhört vacker tjej som lever en 17-årings liv med allt vad det innebär. Hade jag själv varit i den åldern så hade jag nog varit en idog anhängare av henne. Då det gäller Blondinbella så är det bara att konstantera att det är en ytterst driftig tjej med höga ambitioner och en än högre självkänsla...Men allvarligt, hon lever en vuxens liv med jobbmöten, assistenter och parmiddagar med vin ( knepigt att hon skyltar med det när hon är en offentlig person..). Vuxen hinner man vara under  väldigt många år, men tonåren flyger snabbt förbi!
Sedan kan jag inte säga att jag delar Bellas "klassiska" smak och moderata åsikter heller...

Tittade på Idol igår. Hur galen var Anett-e egentligen? Hoppas att hon inte ringer och försöker att sälja några försäkringar till mig!!! Eller var det bara något som hon inbillade sig att hon jobbade med??

Ladymassage!

Igår kväll fick jag 90 minuter ren njutning. Jag kasserade nämligen in det presentkort på klassisk massage som jag fick i födelsedagspresent för en längre tid sedan då jag mest låg raklång på rygg om nätterna med Levina fastnaglad vid min barm. Efter att ha spenderat helgen i mammas extrasäng med kännbar fjädring (av stål..) och en minimal bäddmadrass samt en söndagnatt liggande i glipan mellan bäddmadrasserna i dubbelsängen med en snarkande Levina på vänsterflank och en snusande Staffan till höger, så kändes det behövligt!

På slutet av massagen fick jag ligga med ansiktet nedåt i ett sådant där hål medan baksidan bearbetades. Det hade nog varit en rätt rolig syn att se hur jag såg ut underifrån. Ansiktet kändes lika uppstramat som jag kan tänka mig att drottning Silvias är....
Det var fascinerande att någon kan massera i 90 minuter i sträck utan att få fingerkramp, men det var oerhört trevligt. Så trevligt att jag somnade och önskade att jag hade fått stanna över natten! Då kanske jag hade kunnat konkurrera med drottningen om Sveriges tightaste ansikte.....

Business as usual!

Måndag och detsamma som back to business. Fast som småbarnsförälder är det mycket business hela tiden. I synnerhet när man besöker ett äventyrsbad som under gårdagen! Det gick sjövilt till i "Lilla Söderhavet" kan jag säga! Jag har en dotter som i vild förtjusning slänger sig ut från avsatser i vattnet, får sig några kallsupar, skrattar och hostar och gör om samma sak en gång till. När hon inte drar de andra barnen och vuxna i håret eller knyter upp min bikiniöverdel vill säga......

Under helgen har jag försökt att sysselsätta mig med diverse trevligheter för att förtränga makens frånvaro. Men igår kom han hem med presenter under armen och ett glatt humör. Jag fick en J´Lo parfym som han sniffat sig fram till under en timme i Edinburgh. Det var bra sniffat!


Rapido!

Jag överlevde natten så bra att jag lyckades försova mig... Av någon anledning så ringde inte väckarklockan. Jag misstänker att ljudet på klockradion var nedskruvat. Jag som hade ställt den i god tid för att kunna ta en dusch i lugn och ro och faktiskt gå in i min walk-in closet och omsorgsfullt välja ut dagens out- fit för att (förhoppningsvis) slippa känslan av missnöje med valet under dagen... Nu blev det istället snabbdusch, typ samma kläder som igår och obefintlig frukost! Ringde och kollade läget med Levina. Hon hade minsann sovit hela natten hon med.....

Staffan ringde och avrapporterade från Skottland. De hade tagit längre tid än beräknat att ta sig till deras Bed and Breakfast ute på vischan. Körningen efter de slingriga vägarna hade nämligen medfört att de fick stanna ett antal gånger då folk blev åksjuka och måste kräkas (huvva, vilken tur inte jag var med som blir åksjuk bara jag skriver ett SMS i bilen, då jag åker såklart!). Förseningen innebar att de hade missat besöket på det första destilleriet (osäker på stavning här) och de som hade aptiten i behåll efter åkturen var vrålhungringa ( de hann inte med att käka innan avfärd i hopp om att hinna fram). Boendet var risigt, men omgivningarna vackra. Tur att Staffan inte är den som är särskilt kräsen av sig. Vi har ju faktiskt lyckats med att klämma in oss i en liten stuga på 50 kvadrat utan tvättmaskin och med ett minimalt kök och ett ännu minimalare badrum under nästan två års tid!

Nu blir det fredagslyxlunch!

I´m all alone

Sitter i min ensamhet och tittar på Idol. Staffan är i Skottland och Levina är hos farmor och farfar (och stör deras nattsömn..), känns mycket märkligt! Vad ska jag göra? Göra allt jag inte hinner annars: läsa tidningar, böcker, göra skönhetsbehandlingar m.m eller gå och lägga mig och få sova ostört utan att få någons liten rumpa i ansiktet eller ha någon som drar mig i brösten (OBS, inte Staffan..). Problemet är att jag är lite mörkrädd....Så fjantigt egentligen, vuxen som jag nu är....

Men tillbaka till Idol. Juryn är bra och känns proffsigare än den förra, men det stör mig att det verkar som om 80% av dem som deltar är tondöva muppar. Så kan det väl inte vara i verkligheten? Men konstanteras kan att det finns en rejäl klick av människor i Sverige med taskig självinsikt.....Jag själv är oerhört medveten om att jag inte sjunger särskilt fagert. Sist jag tog i och sjöng så tittade Staffan på mig och viskade att det lät lite väl högt..... Då var det ändå allsång!

Imorgon kväll blir det fredagsmys med mamma och syster. Bra hyrfilm och mycket snask med andra ord! Ska bli riktigt nice!!!!

Min sol i höstmörkret!

Det är tur att jag har en egen sol som lyser upp i höstmörkret!



Jag är unik!

Jag verkar vara den enda Linda-Marie Lindahl i hela Sverige. Åtminstone enligt Eniro. Inte ens jag finns där eftersom jag har hemligt nummer. Fast det kanske mina ev. andra namnlikar har också....Och jag som funderade på att ta bort mitt dubbelnamn. Men det finns ju 33 st. Linda Lindahl, så jag skippar det nu när jag har gått och blivit unik!

Fast kalla mig fortfarande för Linda. Linda-Marie är som inte riktigt jag ändå...

Det har nått fram till mig nu!

Det börjar att gå upp för mig nu. Det har tagit ett tag att nå epicentrum av hjärnan. Kanske för att det är så mycket hår att tränga igenom...

Jag har blivit vuxen!!! Jag har: Man, barn, hus, två bilar, 4 barnvagnar, fackligt medlemskap, pensionssparande (ligger visserligen på is i väntan på bättre inkomst..om sisådär 8 år till kanske jag kan återuppta det..nåja, det är länge till pension!), medlemskort i alla matbutiker som finns, inhandlingslista med mig då jag storhandlar på Willys, hudkräm som ska dämpa hudens åldrande, jobb med semester om somrarna (då jag inte är föräldraledig..), parmiddagar som helgaktivitet (om jag inte däckar i soffan av sömnlöshet framför sommarkrysset) och om jag har på mig några snygga kläder så säger Staffan till Levina " Har du sett vilken fräsig mamma du har". Jag är alltså gammal och fräsig och inte ung och ball längre.....

Så nära men ändå så långt borta!

Igår var jag och inhandlade middagen på MAX efter beställning från min käre make. Jag valde att ta det via drive in (eller heter det drive through?). Hur som helst så kom jag då att tänka på när jag för ett gäng antal år sedan skulle göra detsamma med min lilla bil "Blå blixten", en Renault 5 av årsmodell -85 i härligt turkos färg ( en sådan där bil som alla i hela stan visste tillhörde mig). Med mig i bilen hade jag även mamma och syskon. För det första så tog det ett tag innan jag kunde beställa. Kanske var bilen för liten och lätt så att den inte registrerades...Sedan då jag skulle köra fram till luckan så lyckades jag med konststycket att köra för långt ifrån för att nå fram med armarna, men för nära för att kunna öppna bildörren. Vi höll verkligen på att dö av skratt därinne. Till slut fick jag skicka ut den som satt på passagerarsidan att hämta och betala maten. Ja, så kan det gå om man inte MAX leveransen kan nå.....

 Inte fullt så här blå men nästan......

Gröt i hjärnan och grus i ögonen

I fredags var jag och shoppade på Röda K second hand. Jag såg en helt fantastisk mocka- och pälsimitationsväst i skyltfönstret och den satt som ett smäck. Sedan hittade jag även en brun och orange stickad väska med oranga fransar. Väldigt mycket 70-tal....Grejen är den att allting har som en viss (inte så god) doft som säljs i sådana butiker. Allting ska ju vara helt och rent men det finns som en impregnerad "gammel källar" doft i kläderna ändå. Västen är nu tvättad och luktar som mina övriga kläder (tur den var fejk...), men väskan får jag en del försöka att vädra av eller bespruta med någon go´lukt!

Nu är mitt hår färgat åt det nästan svarta hållet. Blev lite mörkare än vad som var tanken, men men. Känns så mycket bättre nu då blekheten har infunnit sig och håret kändes verkligen diarrébrunt innan! Men man ser lite lustig ut då man är nyfärgad. Färgen har som bitit sig fast i hårbotten och längs pannan så att det ser ut som om jag bär en puffig mörk peruk:-)

Inatt har Levina återigen sovit nada och inget. Man blir helt knäpp! Förstår inte hur det ska gå när jag får fler besök här på jobbet och har gröt i hjärnan och grus i ögonen..........När jag var gravid och som tröttast så höll jag faktiskt på att somna under ett besök. Men när jag noterade att även min kollega satt och förökte hålla ögonen öppna så började jag att småskratta för mig själv. Jag såg nämligen framför mig hur besöket tittar upp och ser att både jag och min kollega sitter i våra fotöljer och sover. Försökte dock att kväva skrattet. Det kändes inte så lämpligt just då....


Hett om baken!

Jag har skrivit förut om att jag har ångrat mina klädval då jag har kommit till jobbet pga att jag har känt mig helt fel.. Igår var en sådan dag. Jag hade fått för mig att jag skulle dra på mig mina läderimmitationsbyxor (galonbyxor) som hängt i garderoben i ett gäng år eftersom jag hade läst att det var så inne. Men av någon anledning så kändes det annorlunda att ha dem dagtid än som partymundering... Jag höll på att svettas röven av mig efter en hel dag på kontorsstolen. Kändes inte så fräscht!! Dessutom så prasslade de som om de var gjorda av...plast! Så jag gick runt och prasslade och svettades hela dagen lång (när jag inte satt fastklistrad i kontorsstolen vill säga...)

Hemma hos oss är det ett ständigt kaos av pryttlar som ligger utspridda numera. Röjer man upp så varar resultatet lika länge som Levina sover. I vår soffa göms diverse krafs bakom soffryggen eller under dynorna: nappflaskor, chokladkakor, tidningar, TV-dosan och annat smått och gott. Saknas det något så ska man leta där helt enkelt:-)
Men, som sagt: "Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete!"


Trafikfara

Åhh, jag verkligen hatar att stå i en vältraffikerad korsning där jag har väjningsplikt och ska korsa körbanan för att ta mig dit jag ska. I synnerhet om jag har en bil eller två bakom mig. Jag är så himla feg och kass på att bedöma då jag ska köra ut. En del så står jag kvar och hoppas på att de övriga bilarna ska uppslukas av underjorden (alldeles för länge vill säga eftersom det aldrig inträffar..) eller så kör jag ut alldeles för tight och är glad att jag klarade mig med livet i behåll. Detsamma gäller omkörningar....
Grejen är den att nu när jag gratisparkerar så inträffar detta i stort sett varje dag då jag ska hem. Måste få tag på en parkeringsplats i stan där högerregeln gäller. Mycket enklare....

Vilken tur att Staffan kommer och hämtar mig idag!:-)

Världens bästa detektiv!

Låg och tittade på Agatha Christies Poirot igår hemma i soffan. Så mysigt! Jag älskar som sagt sådana deckare...Det är så bra på slutet då han samlar alla misstänkta (alla som visat  sin nuna i avsnittet..) på slutet och går igenom sina ledtrådar. Han är ju världens bästa deckare, enligt honom själv i varje fall... Ingen dålig självkänsla den lille filuren med knorr muscha har...



Tror att jag ska kika om det finns några snygga jeans till Staffan. Han är i stort behov av ett par (enligt mig) eftersom de sitter på vardag som fest. Förutom i högsommarvärme förstås.... Men nu är det ju slut på den för länge sedan!

Kräkfritt

Jag klarade mig bra i fredags. Det var ingen som kräktes på mig. Jag såg faktiskt ingen kräkas överhuvudtaget. Det var en bra kväll med andra ord! Kommer inte ihåg att det gick så städat till förr i tiden men det är en trevlig förändring.
Fick vissa nostalgikänslor då jag såg karusellen Tagada. Jag förstår däremot inte hur det är möjligt att den fortfarande får brukas. Den är rent livsfarlig! Man studsar runt utan någon form av bälte och har man riktigt tur eller otur så hamnar alla i en hög i mitten. På min tid (forntiden med andra ord) hade alla och envar dessutom Dr. Martens på fötterna (året om...) och det var lagomt roligt att få sig en stålhätteförsedd känga där man minst anar det......

Lördagen var jag in en snabbis till stan. I det stora hela jagade jag Levina inne på Lindex under den stadsturen. På kvällen åkte vi med några kompisar och käkade Scandic´s stora lördagsbuffé. Som vissa kanske vet så är jag en buffémänniska. Kvällen gick inte i GI-ns tecken om jag säger så...Så många efterätter, så lite plats i magen....
Efter detta svängde vi förbi hos Staffans föräldrar som hade bakat äppelkaka och bjöd på..Jajamen, klämde ned en liten bit av den med. Sedan var det verkligen buffékoma. Vi åkte hem och lade oss, kvart över nio en lördagkväll.......

Igår blev det storhandling på Willys. Det var egentligen inte tanken. Skulle inte ha så mycket, egentligen...Men kom ut med fem kassar och 1200:- fattigare. Lätt hänt (åtminstone då det gäller mig). Staffan säger att jag är shoppinggalen och att det inte spelar någon roll vad det är jag ska handla. Jakten på den perfekta grejen är en ren njutning. Det bästa är då man ska följa med en kompis som smakråd. Samma njutning, men gratis.... I bästa fall får jag dessutom betalt med en fika för min utsökta smak:-)

Efter ett trevligt besök hos en kompis igår så åkte jag hem och gjorde pastagratäng med kycklig och ädelost. I långpanna! Vi kommer att få äta detta tills det rinner tagliatelle ur öronen på oss. Men Staffan är nöjd! Som svar på frågan om vad vi ska äta får man alltid "pasta"  av honom. Det täcker å andra sidan in ganska mycket......

RSS 2.0