Nu gäller det!
Ska våra lokala hjältar lyckas med att gripa det sista halmstrået ikväll så att jag får gå på slutspelsmatch imorgon. Eller är Modos grabbar rökta för säsongen. Just nu ser det rätt så bra ut med en ledning på 2-1, men mycket kan hända...
Vad är det som förvandlar människor till neandertalare när de besöker sådana sportevenemang såsom hockeymatcher (eller är det bara örnsköldsvikspubliken som är så enögd som den beskrivs). Alltid tycks jag hamna bredvid någon äldre herre som gastar så att saliven sprutar ned mig och öronen ringer...Det är fel på domaren, på tacklingen, på skridskoåkningen. Ansiktet på herren blir rödare och rödare medan jag sitter och oroar mig för en stundande hjärtattack som innebär att han kommer att segna ned över mig. Oftast har jag bara lust att vråla tillbaka "Men ut på isen då ditt fetto om du tror att du klarar av det något bättre! " Men det säger jag inte förstås... Istället så sitter jag och torkar mig i ansiktet efter salivkaskaden som utdelades..
Är dessa män kuvade hemma eller i vardagen i övrigt? Är det därför som de måste ta ut sina inneboende frustrationer på en lämplig "arena" för att återigen vända hem med svansen mellan benen?
Hursomhelst, heja Modo!
Ja, heja MoDo! :)
