Sinnesoro

Att man aldrig kan få känna frid i själen. Från att ha gått och oroat mig för att bli för fet så oroar jag mig nu för att jag inte är tillräckligt fet. Nåväl, jag är väl i och för sig tillräckligt fet, men kanske inte min mage då. Den är tämligen  mindre än förra gången, vilket i och för sig är bra eftersom jag då fick en heffa-bebis, men ändå....

Vet inte om det känns bra eller inte att få höra kommentarer som att "Visst var du större förra gången?".
Äh, jag ska nog bestämma mig för att det känns bra ändå:-)

Det som känns ännu bättre är att jag, som jag skrev tidigare, tappat suget för slisk och slask. Jag är inte ens sugen på att dra en vepa förbi Konsum och inhandla Karamellkungens socker- och färgämnestinna skapelser så här på fredagkväll. Men börjar jag väl att äta så är det kört! Det kanske är lagrat i minnet i någon avkrok i hjärnan att det är gottgotteligottgott att mumsa i sig. Men som sagt, det går bra så länge jag håller mig ifrån den första förledande tuggan..................

Bihålevärken har nu övergått till näsdropp och "törhosta". Helst vill jag stoppa ned en flaskborste i halsen och rota runt lite för att få bukt på kliningarna där, men jag har en känsla av att det stjälper mer än det hjälper:-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0