Hejdå kontoret, vi ses nästa år....
Idag var sista dagen med kollegorna på UC och i kontorsstolen. Känns lite vemodigt i och med att det kommer att ske stora förändringar under min frånvaro och man vet inte vad man kommer tillbaka till riktigt…
Nu när jag har rensat ut mina pinaler så hittade jag ett papper med mitt handavtryck där ungdomar som jag hade i ungdomsgrupp 2006 hade fått skriva positiva egenskaper om mig ( alla fick göra det så det handlade inte om att egoboosta mig själv). Där stod bland annat ”modefreak” ( är det något positivt?). Det var nästan så att man ville slänga ur sig ett rungande "moahaha" när jag summerade den senaste tidens (eller kanske årens) förfall nu är jag hasar fram i mjukisbyxor, kuomaskor (de enda som fötterna får plats i) osminkad med en tofs på huvudet… Kanske ska man tänka att vi är så trygga med varandra här på jobbet att vi helt enkelt bara kan vara oss själva... Det har även hänt att någon på kontoret hasat runt i långkalsonger (känn dig inte träffad Åse) när det varit lugnt på besöksfronten…
För övrigt så känner min kropp sig rätt färdig med denna graviditet. Fötterna (som jag som tur är inte ser särskilt ofta) verkar ha fått en elefantinjektion och får nu endast plats i dessa kuomaskor (som liknar snowjoggings, de är definitivt inte lika söta i stl. 40 som i 24…) och vissa andra kroppsdelar ska vi nog inte prata om…
