Det tar aldrig slut..

Denna förbaskade skitförkylning, gå och dö!!! Vad less jag blir, huvudet är som en snorboll ( ursäkta ofräschheten) och jag är en levande död som vandrar runt i banan/ spagettibolognaisefläckiga kläder och en alltmer grånande utväxt och försöker överleva dagen tills jag återigen får gå och sova ( inte...). Fasligt glamouröst det låter som va? Planen är att jag ska försöka transformera mig till en partypingla lagom till nästa helg. Finns det något kristeam att ringa??
Idag hade jag i varje fall besök av en annan mamma med tre barn i exakt samma ålder. Som vanligt blir det high chaparal när vi ses men vi har lärt oss att skratta åt kaoset...Det är en underdrift att säga att det ser ut som om en tornado dragit fram och efterlämnat noll överlevande.

Det blev muffinbak i varje fall. De små roade sig i kastrullskåpet medan monstermuffinen tillverkades. Ni förstår graden av saneringsarbete som följde därefter va?...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0